Foto: Cato Lein

»Jag vill ha mina figurer på avstånd«

Text:

Intervju

Vem är det som berättar historien? Med vems ögon följer vi händelserna? I Lena Anderssons roman, Egenmäktigt förfarande – en roman om kärlek, är huvudpersonen Ester Nilssons perspektiv skrivet i tredje person, men där finns också en berättarröst som genomskådar och kommenterar hennes beteende.

Hur kom den här berättarrösten till?

Du måste vara inloggad och prenumerant för att ta del av vårt innehåll.

Logga in
Publicerad 2018-09-19 och uppdaterad 2026-01-28 Artikeln är skriven av .

Läs vidare

I tidningen Skriva möter du Sveriges främsta författare, förläggare och skrivlärare, som alla delar med sig av sina bästa tips och erfarenheter.

Väckte artikeln känslor?

Mejla redaktionen och berätta vad du känner!